1904 sätts spadarna i jorden

Tanken på att bygga en befästning i Tingstäde fanns redan på 1700-talet, men det var först 1885 som planerna fick en fastare form. Befästningen skulle skydda militära förråd och ge trupperna stöd för ett mer uthålligt försvar. Rekognoseringar påbörjades och en del förråds- och magasinsbyggnader byggdes i Tingstäde mellan 1897 och 1903. De första anslagen för fästningsbygget beviljades 1903.


Anslag beviljas

De första anslagen för fästningsbygget beviljades 1903 och på våren 1904 sattes spadar, spett och korpar i jorden på åsen nordost om kyrkan. Fästet (skans 1) byggd för att kunna stå emot en direktträff från en tung, 21 centimeters kanon var i det närmaste helt färdig vid världskrigets utbrott 1914. Tingstäde blev därmed medelpunkten för det militära livet på Gotland.

1 700 000 kronor

I Fästet förlades bland annat militärbefälhavaren med stab. Det enda som då var klart förutom vissa smärre fältbefästningar var Skans 1. Efter fullföljd mobilisering kom arbetena igång för fullt och samtliga skansar kunde färdigställas. Vid krigets slut var hela Tingstäde befästning färdig. Kostnaden hade då uppgått till 1 700 000 kr.

Värdefulla förråd

Vid andra världskrigets utbrott 1939 hade fästningen spelat ut sin roll. Däremot var centralförråden fortfarande värdefulla, speciellt för ammunitions- och livsmedelhantering. I början på 1990 började förråden i skansarna att tömmas. De hade sedan kriget nyttjas som förråd.

Ny verksamhet

När militären lämnade anläggningen fick Statens Fastighetsverk ansvar för att sköta byggnaderna och Tingstäde Hembygdsförening fick ansvar för tillsyn, öppethållande och guidning. Hemmbygdsföreningen har med hjälp av några eldsjälar samlat mängder av material, såväl skrivna dokument som bilder, inredning och persedlar. Målet är att åskådliggöra militärens och bygdens historia från slutet av 1800-talet.